Sitter och dricker en kopp th'e - forest fruit, så himla gott när de är en sån där tråkig och kall höstdag.
Passar även på att läsa igenom alla andra "blogg-tjejers" förlossninghistorier.
Så många oktober mammor har redan fått sina bebisar - Kan tala om att jag är AVUNDSJUK!

Lill killen ligger där inne än och trycker och trycker och trycker.
Vågar ju knappt sätta mig ner längre, haha, känns ju som jag ska sätta mig på honom snart!

Men vi kämpar på här hemma, - värkarna kommer och går, men de vill inte bli mer regelbudna eller starkare, de driver mig till vansinne!
De kommer och är regelbudna, jag klockar och längtar.. sen efter någon timme ger det sig.
Fasiken, denna kille är nog allt för lik sin mor, en retsticka och älskar att jävlas!

Mammas lill-fis <3

Igår (36+6) var jag på ännu ett TUL - 3100 g väger han och låg och pilla sig i örat och såg allmänt nöjd ut. (Jag börja as garva när barnmorskan berättade va han höll på med, precis som sin pappa, pillar och har sig i ansiktet när han sover.)
Sedan vaknade lill grabben till liv, och vilket ös det blev, barnmorskan skrattade och sa att vi har en hel del och vänta oss, de verkar vara en sprallig kille. Så fort han vaknade, börja han buffa och knuffa och hjärtljuden sköt i höjden, ja - han är en uppmärkshets diva, vill synas och får adrenalin kickar av det. Hahaha!

Snart är du här <3
Älskade älskade underbara unge.
Kom ut så vi kan pussas och kramas lite nu <3